UNIFORM OCH UTRUSTNING - ORDNINGSVAKTENS SKYDD & IDENTITET
UNIFORMENS BAKGRUND
Ordningsvaktens uniform har genomgått en stor förändring – från den klassiska blå skjortan till dagens moderna funktionsplagg anpassade för tuffa uppdrag.
Uniformen & Utrustningen
Den officiella uniformen för ordningsvakter infördes i sin nuvarande form 2012, efter att tidigare ha varierat mellan olika uppdragsgivare. Målet med den nya standardiserade uniformen var att skapa en enhetlig, professionell och tydligt avgränsad identitet för ordningsvakter.
Uniformen är framtagen i samråd mellan Polismyndigheten och Transportstyrelsen och är av blågrå färg med tydliga märken som visar titeln “ORDNINGSVAKT”. Den innehåller:
Funktionsbyxa (ofta i stretchmaterial)
Uniformsskjorta eller pikétröja
Ytterjacka/vinterjacka
Reflexväst för hög synlighet
Mössa/keps med Ordningsvaktsmärke
Uniformen är skyddad enligt lag – det är straffbart för andra än auktoriserade ordningsvakter att bära den.

Ordningsvakters uniform Kostym finns som alternativ vid lugnare arbetsuppgifter
Tillåten utrustning för ordningsvakter i Sverige
Ordningsvakter är inte poliser, och det märks inte minst i deras begränsade befogenheter och utrustning. Trots att de ofta verkar i samma miljöer som polisen, såsom tunnelbanor, arenor och vid våldsamma situationer, är deras tillåtna utrustning mycket mer begränsad.
En ordningsvakt får bära:
Expanderbar batong (efter godkänd utbildning)
Handfängsel
Kommunikationsradio
Ficklampa
Skyddsväst (privatköpt, ej krav från myndigheten)
Första hjälpen-kit (valfritt)
Pepparspray är inte tillåtet
Till skillnad från poliser får ordningsvakter varken bära tjänstevapen, OC-spray (pepparspray), elchockvapen (Taser) (om inte särskilt godkänt av Polismyndigheten i vissa pilotprojekt). Det gör att de ofta arbetar i farliga miljöer utan adekvata skyddsmedel.
Konsekvenser av begränsad utrustning – en säkerhetsrisk för ordningsvakten
I många av de mest utsatta miljöerna – som vid fotbollsmatcher, i tunnelbanan eller vid ingripanden mot påverkade personer – hamnar ordningsvakter i situationer där hotbilden är hög. Trots detta har de inte samma verktyg att försvara sig eller oskadliggöra farliga individer som polisen.
Detta kan leda till:
Större risk för personskador
Försämrad förmåga att ingripa vid våld
Längre förlopp innan situationer kan lugnas
Risk för att ordningsvakten tvingas agera utanför sina ramar för att rädda liv eller sig själv
Särskilt allvarligt är det när en ordningsvakt står ensam eller i liten grupp mot ett stort antal aggressiva individer – utan möjlighet att snabbt få förstärkning.
Skyddsutrustning – ofta privatköpt och inte alltid godkänd
Skyddsutrustningen varierar. Vissa ordningsvakter investerar själva i skyddsväst, knäskydd, handskar och ibland även personliga kroppskameror.
Detta skapar en ojämlik säkerhet där vissa vakter har bättre skydd än andra – trots att arbetsmiljön är densamma.
Behov av förändring – bättre verktyg för tryggare ingripanden
Flera branschföreträdare, inklusive fackförbund och vaktsäkerhetsföretag, har påtalat behovet av att ordningsvakter bör få:
Möjlighet att bära kroppskameror (Detta är tillåtet och mer information finns på sidan)
Tillgång till OC-spray (pepparspray)
Tydligare riktlinjer för skyddsutrustning
Utökad utbildning i konflikthantering och självskydd
Att förbättra ordningsvakters förutsättningar handlar inte bara om deras egen säkerhet – det handlar även om att allmänheten ska känna sig trygg när ingripanden sker snabbt, effektivt och med rätt skydd.
Sammanfattning: En synlig kraft med begränsade medel
Ordningsvakter är en viktig del av det offentliga trygghetsarbetet i Sverige. De verkar i utsatta miljöer och möter dagligen hotfulla och våldsamma situationer. Trots detta har de en uniform och utrustning som är långt mer begränsad än polisens, vilket ofta gör deras arbete både farligare och svårare än det behöver vara.
En uppdatering av tillåten utrustning, tydligare stöd från lagstiftningen och en gemensam syn på ordningsvakters roll i samhället vore ett naturligt nästa steg i utvecklingen av svensk trygghet.