ORDNINGSVAKTENS BEFOGENHETER

1. Upprätthålla allmän ordning

En ordningsvakt har i uppdrag att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Det innebär att ordningsvakten får ingripa mot personer som stör den allmänna ordningen – till exempel genom bråk, hot, våld eller störande beteende.

➡️ Stöd i lag:

• Polislagen 13 §: Ordningsvakten får avvisa, avlägsna eller omhänderta personer för att upprätthålla ordningen.

2. Avvisa, avlägsna och omhänderta personer

Ordningsvakter har rätt att:

• Avvisa: Personen får inte vistas i området längre (ex. en aggressiv person på en perrong).

• Avlägsna: Personen leds bort från platsen.

• Omhänderta: Personen hålls kvar i förvar tills polis övertar ärendet.

➡️ Stöd i lag:

• Polislagen 10 § och 13 § – omhändertagande av berusade personer.

• Ordningsvaktsförordningen 3 § – närmare beskrivning av ordningsvakts uppgifter.

3. Gripa personer vid brott (envarsgripande)

Ordningsvakter har rätt att gripa en person som begår ett brott som kan ge fängelse, om personen påträffas i direkt anslutning till brottet. Detta kallas envarsgripande.

➡️ Stöd i lag:

• Rättegångsbalken 24 kap. 7 § – samma rätt som varje medborgare, men ordningsvakter har särskilt ansvar inom sitt område.

4. Hålla kvar gripna eller omhändertagna personer

När en person gripits eller omhändertagits har ordningsvakten rätt att hålla kvar personen tills polis anländer. Under tiden ska ordningsvakten säkerställa personens trygghet och förhindra flykt eller fortsatt brottslighet.

➡️ Stöd i lag:

• Ordningsvaktsförordningen 3 § – skyldighet att snarast överlämna gripen till polis.

5. Använda våld – under vissa förutsättningar

Ordningsvakter har rätt att använda nödvändigt våld för att genomföra ett befogat ingripande, exempelvis vid ett omhändertagande eller ett avlägsnande.

➡️ Stöd i lag:

• Polislagen 10a § – rätt att använda våld om det är försvarligt.

• Brottsbalken 24 kap. – nödvärnsrätt (t.ex. om vakten eller någon annan blir attackerad).

Våldsanvändning ska alltid vara proportionerlig och den minst ingripande åtgärden som är möjlig i situationen.

6. Kontrollera identitet

Ordningsvakter får under vissa förutsättningar begära legitimation eller annan identitetshandling – särskilt vid misstanke om brott eller om personen ska överlämnas till polis.

➡️ Stöd i lag:

• Ordningsvaktsförordningen och praxis från Polismyndigheten.

7. Beslag av farliga föremål (tillfälligt)

Vid omhändertagande eller gripande får ordningsvakten ta hand om föremål som kan vara farliga (ex. kniv, flaskor, verktyg). Dessa föremål överlämnas alltid till polis.

➡️ Stöd i lag:

• Praxis enligt Polismyndighetens föreskrifter.

8. Särskilda befogenheter vid evenemang

Vid evenemang som fotbollsmatcher, konserter eller festivaler har ordningsvakter ibland utökade befogenheter, exempelvis att utföra visiteringar (om detta regleras i tillståndet från polisen).

➡️ Stöd i lag:

• Tillståndsvillkor enligt ordningslagen och Polismyndighetens beslut.

Ordningsvaktens gräns – inte en polis

Det är viktigt att förstå att ordningsvakter inte är poliser. De har inte rätt att:

• Göra husrannsakan

• Utföra förhör

• Skriva böter

• Föra register eller förundersökning

Ordningsvakter är istället en förlängd arm av polisen, med uppdrag att verka inom ett avgränsat område och i enlighet med särskilda regler.

Sammanfattning: En viktig funktion med tydliga ramar

Ordningsvakter har en central roll i det svenska trygghetssystemet. Genom att upprätthålla ordningen i kollektivtrafik, på evenemang och i offentliga miljöer, kompletterar de polisens arbete. Men deras befogenheter är noggrant reglerade och gäller endast inom det område och uppdrag de är förordnade till.

Att känna till ordningsvakters rättigheter och begränsningar är viktigt både för den som möter en ordningsvakt – och för samhället i stort.