Föreställ dig ett Sverige där alla ordningsvakter stannar hemma under ett helt dygn – från fredagsmorgon till lördagsmorgon. Inga uniformerade Ordningsvakter vid tunnelbanestationerna. Ingen trygg närvaro på krogar och nattklubbar. Tomt från Ordningsvakter i centrumkärnorna och i köpcentrum. En fredag utan ordningsvakter.
Det låter kanske som en hypotetisk situation. Men det är också en påminnelse om hur djupt samhället har blivit beroende av denna yrkesgrupp – samtidigt som de ofta placeras i skuggan av andra yrken och inte erkänns som samhällsviktiga i krissammanhang. Vad skulle egentligen hända om Sveriges ordningsvakter kollektivt uteblev under ett dygn?
Krogarna tvingas stänga – alkoholtillstånd i fara
För många nöjesetablissemang är det inte ens en fråga – verksamheten kan inte bedrivas utan ordningsvakter. Enligt tillståndsvillkoren för alkoholförsäljning krävs ordningsvakter vid vissa tider eller vid högre gästantal. Om inga ordningsvakter infinner sig försvinner möjligheten att hålla öppet. Tusentals besökare står i kö – men dörrarna förblir låsta. Det ekonomiska bortfallet för krogarna skulle vara betydande, inte minst under en fredag kväll, som är en av veckans mest inkomstbringande tider.
Tunnelbanan utan trygghetsnärvaro
I kollektivtrafiken, särskilt i storstäder som Stockholm och Göteborg, är ordningsvakternas närvaro avgörande. De hanterar konflikter, avvärjer hot, hjälper resenärer och bidrar till att kollektivtrafiken upplevs som trygg. En fredag utan dem skulle innebära ökad otrygghet, fler incidenter – och ett ännu större tryck på Polisen, som redan brottas med resursbrist.
Köpcentrum, offentliga platser och särskilda miljöer lämnas utan tillsyn
Ordningsvakter är inte bara synliga i stökiga miljöer – de finns också i domstolar, vid myndighetsbyggnader, sjukhus, bibliotek och andra offentliga arenor. Deras frånvaro skulle påverka såväl personalens som allmänhetens upplevelse av trygghet och kontroll. Händelser som annars snabbt kan avstyras av en närvarande vakt kan eskalera till något betydligt allvarligare.
Polisen får ta hela bördan
Polismyndigheten har vid upprepade tillfällen betonat hur viktig avlastningen från ordningsvakter är. Ordningsvakter har ett begränsat men konkret myndighetsutrymme – och hanterar varje dag situationer som annars skulle kräva polisens närvaro. Om 8 000–10 000 vakter plötsligt inte är i tjänst, tvingas polisen prioritera hårdare. Det innebär längre väntetider, färre utryckningar och ökad press på redan hårt belastade patruller.
Inte samhällsviktiga – men oumbärliga?
Det mest uppseendeväckande är kanske att ordningsvakter inte klassas som samhällsviktigt yrke. Trots sin centrala roll i trygghetsskapandet i hela Sverige saknar de statusen som exempelvis blåljuspersonal, vårdpersonal eller kollektivtrafikarbetare har vid nationella kriser. Detta har väckt debatt – särskilt under pandemin och andra samhällsstörande situationer där deras arbete fortsatt utan skydd, uppskattning eller prioritet.
Ett dygn som sätter ljuset på en osynlig kraft
En landsomfattande frånvaro av ordningsvakter under ett enda dygn skulle få kännbara konsekvenser för trygghet, ordning, ekonomi och samhällsstruktur. Det skulle också blottlägga en paradox: vi litar dagligen på deras närvaro – men erkänner sällan deras betydelse.
Kanske är det först i frånvaron av deras arbete som vi ser vad det faktiskt innebär.
