Vänsterpartiet motsatte sig den nya lagen om ordningsvakter, som trädde i kraft den 1 januari 2024, på grund av flera principiella och praktiska invändningar. Deras kritik fokuserar på rättssäkerhet, risken för diskriminering och bristande utbildning hos ordningsvakter.
1. Rättssäkerhet och integritet
Vänsterpartiet anser att vissa av de nya befogenheterna för ordningsvakter, såsom rätten att kroppsvisitera personer i syfte att fastställa identitet, är alltför ingripande och kan hota individens rättssäkerhet. De instämmer i kritiken från organisationer som Amnesty International och Civil Rights Defenders, som menar att sådana åtgärder riskerar att leda till godtyckliga ingripanden och etnisk profilering.
2. Bristande utbildning
Partiet pekar på att ordningsvakter har en betydligt kortare utbildning jämfört med poliser. Trots att utbildningstiden förlängts från 80 till 160 timmar, anser Vänsterpartiet att detta fortfarande inte är tillräckligt för att hantera de komplexa och känsliga situationer som de nya befogenheterna innebär.
3. Risk för ökad privatisering av ordningsmakten
Vänsterpartiet uttrycker oro över att utökade befogenheter för ordningsvakter kan leda till en ökad privatisering av ordningsmakten. De menar att detta kan underminera polisens roll och ansvar för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
4. Hantering av omhändertagna personer
Partiet är kritiskt till att ordningsvakter ges rätt att transportera omhändertagna personer, särskilt berusade individer. De anser att detta bör vara en uppgift för sjukvården eller polisen, då ordningsvakter saknar adekvat medicinsk utbildning för att hantera sådana situationer.
Sammanfattningsvis menar Vänsterpartiet att den nya lagen riskerar att urholka rättssäkerheten och leda till en oönskad privatisering av ordningsmakten, utan att tillräckliga garantier för utbildning och ansvar finns på plats.
Källa: Regeringen
