Hur långt ska vi gå för att lugna ner en hotfull person
och när måste vi sätta stopp?
Konflikter är en del av vardagen för ordningsvakter. Men var går gränsen mellan att försöka deeskalera och att skydda sig själv eller andra? Den här artikeln ger dig en djupgående analys av var ansvaret börjar – och slutar – i verkliga konfliktsituationer. Med exempel från fältet, rättsfall och forskning får du en tydlig bild av vad som gäller.
Vad innebär konflikthantering i praktiken?
Att hantera konflikter handlar inte om att “vinna” mot någon – det handlar om att skapa trygghet för alla inblandade. Som ordningsvakt är det vår uppgift att försöka lugna situationer med så lite konfrontation som möjligt.
🗣 Verktyg vid verbal hantering:
Lågt tonläge
Öppet kroppsspråk
Avståndsbedömning
Tydliga gränssättningar
📍 Exempel från verkligheten:
Vid Centralstationen i Stockholm lyckades en ordningsvakt nyligen avleda ett aggressivt utfall från en man genom att tala lugnt, hålla avstånd och invänta polis – utan fysiskt ingripande.
När går det för långt att bara prata?
Det finns ingen exakt tidsgräns för hur länge vi ska försöka med verbal deeskalering. Men vi måste alltid väga in risken för andra.
🛑 Gränsen går när:
Personen visar tydliga tecken på hot/våld
Påverkan av droger/alkohol gör samtal omöjligt
Omgivningen är i fara
Tidigare varningar ignorerats
📍 Exempel – Sergels torg (2022):
En ordningsvakt attackerades med kniv efter flera misslyckade försök att lugna ner situationen. Polisen bekräftade att vakten agerade korrekt när hotet blev akut.
Källa: Aftonbladet 2022-06-17
Fysiskt ingripande – en sista men viktig utväg
En ordningsvakt har både rätt och skyldighet att agera fysiskt när ordningen hotas. Men varje ingripande ska ske med proportionalitet och minsta möjliga tvång.
📌 Rättsligt stöd:
Malmö tingsrätt fastslog i mål B 1240-23 att en ordningsvakt handlade korrekt vid ett fysiskt ingripande mot en aggressiv person. Ingripandet var både lagligt och nödvändigt.
När är det rätt att backa – och när är det farligt?
Att backa från en konflikt är ibland det smartaste valet. Men det får aldrig ske på bekostnad av säkerheten för andra.
📍 Exempel – Uppsala 2023:
En ordningsvakt valde att inte ingripa mot en hotfull person, som senare attackerade förbipasserande. Händelsen väckte debatt om riskerna med att inte agera när situationen kräver det.
Utbildning & reflektion – nyckeln till rätt beslut
Enligt BRÅ:s rapport “Ordningsvakter i praktiken” (2018) efterfrågar många vakter mer träning i att avgöra när och hur man bör ingripa. Fortlöpande utbildning är avgörande.
📚 Källa: BRÅ 2018:5 – Ordningsvakter i praktiken
| Situation | Rekommenderat agerande |
|---|---|
| Verbalt hot/hets | Avstånd, lugnt tonläge, be om stöd |
| Påverkan (alkohol/droger) | Ökad försiktighet, snabbt beslut |
| Vapen/angrepp | Direkt ingripande, kalla på förstärkning |
| Stökig miljö med barn/familjer | Avled, säkra platsen, undvik eskalering |
“Konflikttrappan”
Rubrik: När ord räcker – och när det är dags att agera
En enkel infografik med stegvis trappa:
Observera – Avläs kroppsspråk & tonläge
Kommunicera – Tala lugnt, visa kontroll
Avgränsa – Markera gränser, ge val
Omplacera – Flytta personen eller säkra platsen
Ingrip – Vid fara för liv eller hälsa
