Under de senaste åren har både samhällets behov och lagstiftarens syn på ordningsvakter förändrats. Det är tydligt att ordningsvakten i dag är mer än bara en symbol för ordning – rollen har blivit ett praktiskt och ibland avgörande komplement till den statliga polisens arbete. I takt med detta har både jurister och Polismyndigheten efterfrågat tydligare regelverk, längre utbildning och starkare rättsliga ramar.
Den nya lagen om ordningsvakter som trädde i kraft den 1 januari 2024 är ett direkt svar på dessa krav. Med den nya lagstiftningen vill man tydliggöra rollens befogenheter, förstärka rättssäkerheten – och samtidigt skapa bättre förutsättningar för ordningsvakter att agera korrekt och effektivt.
Juridiska kommentarer: “Tydlighet före makt”
Flera juridiska experter har påtalat vikten av att ordningsvakters befogenheter är tydligt definierade – inte bara för vakternas skull, utan även för att skydda allmänheten och upprätthålla rättssäkerheten. Det finns en balansgång mellan att ge ordningsvakter effektiva verktyg i sitt arbete och att undvika rättsliga gråzoner som kan leda till felaktiga ingripanden.
En återkommande synpunkt från rättsexperter är att:
“Den som får befogenhet att ingripa i andra människors frihet måste ha lika mycket kunskap om sina begränsningar som om sina möjligheter.”
Med andra ord: det är inte mängden makt som avgör kvaliteten i ett ingripande – utan förståelsen för när den får och bör användas.
Polismyndighetens roll och syn på ordningsvakter
Polismyndigheten betraktar i dag ordningsvakter som ett strategiskt verktyg i trygghetsskapande arbete, särskilt i miljöer där polisens närvaro inte är tillräcklig. De har dock varit tydliga med att ansvaret för ledning, tillsyn och utbildning ligger kvar hos Polisen – och att denna koppling är viktig för att säkerställa kvalitet och ansvarstagande.
Enligt myndighetens officiella riktlinjer ska ordningsvakter:
-
Verka i första hand för att förebygga ordningsstörningar
-
Använda sina befogenheter i enlighet med lag och proportionalitet
-
Vara en förlängd arm av Polisen, inte en ersättning
Förlängd utbildning – ett steg mot professionalisering
Med den nya lagen har ordningsvaktsutbildningen förlängts till minst 160 timmar. Målet är att ge vakter ett bredare kunskapsunderlag inom juridik, konflikthantering, etik och dokumentation. Polismyndigheten och flera säkerhetsorganisationer har länge efterfrågat detta för att förbereda vakterna bättre på de komplexa situationer de ställs inför i praktiken.
Utbildningens innehåll ska nu även omfatta:
-
Mental förberedelse inför hotfulla situationer
-
Praktisk konflikthantering
-
Kunskap om mänskliga rättigheter och våldsanvändning
Slutsats: Ett yrke i rörelse – med fortsatt ansvar
Sammantaget visar expertutlåtandena att ordningsvaktens roll är i förändring, men fortfarande vilar på en skör balans mellan makt och ansvar, självständighet och tillsyn, samt trygghet och rättssäkerhet.
Ordningsvakten förväntas stå i frontlinjen i svåra situationer, ibland utan direkt stöd från polis. Det gör det ännu viktigare att både lagen och utbildningen rustar yrkesutövaren med kunskap, stöd och ramar – så att rätt åtgärder tas, vid rätt tidpunkt, av rätt anledning.
Yrket må vara under utveckling – men ansvaret kvarstår. För både individens frihet och allmänhetens trygghet.
